Archaeology World Map
Reseguider & inspiration
Senaste inläggen
Stratigrafi och Harrismatrisen: så läser arkeologer tid i marken
Stratigrafi är arkeologins grundprincip — att läsa skiktade avlagringar för att etablera kronologi — och Harrismatrisen är det formella systemet för att dokumentera och analysera stratigrafiska relationer.
Stonehenge: vad vi faktiskt vet om världens mest kända förhistoriska monument
Stonehenge har studerats i sekler och ger fortfarande ny forskning — en sammanfattning av vad arkeologin faktiskt visar om byggnationen, funktionen och de människor som reste monumentet.
Rekonstruktion kontra bevarande: hur mycket bör vi bygga upp det förflutna?
Arkitektonisk rekonstruktion gör forntida platser tillgängligare och mer begripliga — men den introducerar också nytt material, bygger in tolkningar och kan blanda samman det äkta med det inbillade.
Topp 10 förcolumbianska platser i Amerika
Från Poverty Point till Machu Picchu och från Cahokia till Teotihuacán — tio platser som definierar bredden och djupet i Amerika före den europeiska kontakten.
Läs mer →Pompeji: arkeologins mest detaljerade ögonblicksbild av romerskt liv
Vesuvius utbrott 79 e.Kr. frös en romersk stad i ett enda ögonblick — de pågående utgrävningarna i Pompeji fortsätter att producera nya insikter om antikens vardag och fest.
Läs mer →Petra i Jordanien: arkeologin bakom den rosenröda staden
Petra, huggen ur rosenröd sandsten av nabatéerriket från 300-talet f.Kr., är en av antikens mest spektakulära städer — och en av dess minst förstådda.
Läs mer →Topp 10 paleolitiska grottkonstplatser
Från de 36 000-åriga lejonen i Chauvet till de 45 500-åriga vårtsvinen på Sulawesi — tio platser där istidens konst överlever i målad och ristad form, det äldsta bevarade beviset för mänsklig fantasi.
Läs mer →Paleobotanik och pollenanalys: att läsa forntida miljöer
Pollen, förkolnade frön och växtdelar bevarade i arkeologiska lager är bevis för dåtida miljöer, jordbruk och människans påverkan på vegetationen — central data för att förstå hur forntida människor levde i och förändrade sina landskap.
Läs mer →Den neolitiska revolutionen: hur och varför människan blev bonde
Övergången från jakt och samlande till jordbruk, som började för omkring 12 000 år sedan i Främre Orienten, omformade människans samhälle på sätt som fortfarande utvecklas — men arkeologin visar att det gick långsammare, rörigare och mer komplext än ordet 'revolution' antyder.
Läs mer →Museum kontra in situ: var hör fynden hemma?
Debatten mellan att samla fynd på museer och att låta dem stå kvar i sitt ursprungssammanhang rör bevarande, tillgänglighet, tolkning, samhällsrätt och vad arkeologin ytterst är till för.
Läs mer →Mohenjo-Daro och Indusdalens civilisation
Mohenjo-Daro i Pakistan var en av världens första stora städer — standardiserade tegelblock, avancerad avloppshantering och en skrift som fortfarande är oavkodad.
Läs mer →Topp 10 megalitiska platser i Europa
Från Stonehenge och Carnac till Maltas tempel och Irlands gångravar — tio platser som definierar megalittraditionen i Europas neolitikum och tidiga bronsålder.
Läs mer →Mayakollapsen: vad arkeologin säger om klassiska mayacivilisationens slut
Mellan 800 och 1000 e.Kr. övergavs de stora klassiska mayastäderna i södra låglandet — orsakerna är komplexa, omdiskuterade och arkeologiskt rika.
Läs mer →Magnetometri: arkeologins snabbaste icke-invasiva verktyg
Magnetometri hittar begravda strukturer genom att mäta små variationer i jordens magnetfält — den snabbaste och mest använda geofysiska metoden i arkeologin, kapabel att kartera hela boplatser på dagar.
Läs mer →Topp 10 islamiska arkeologiska platser
Från abbasiderna i Samarra till umayyadernas ökenpalats i Jordanien och fatimidernas monument i Kairo — tio platser som definierar tidig islamisk arkeologi.
Läs mer →